Förstörd aptit

Nu när maken jobbar från åtta till fyra varje dag så är jag lat och lagar ingen avancerad mat till lunch. Idag skulle jag äta Abbas Laxköttbullar och makaroner, och det gick bra till en början. Ända tills jag stötte på två fiskben i bullarna. Huvaligen! Ibland har jag väldigt svårt för ben i fisk, men det brukar gå lättare när jag är beredd på det. Nu var jag inte det, för vem skulle kunna tro att det skulle finnas ben i dessa laxköttbullar? Det var verkligen tur att jag hann äta sex stycken bullar innan de förrädiska benen dök upp, för om de hade dykt upp i den första bullen då hade jag bara ätit upp makaronerna. Så en varning till alla! Det finns ben i laxköttbullarna! Be very very afraid!

Förresten så är det väldigt gott med majonäs och makaroner. En gammal klassiker från min barndom (då jag hade majonäs till allt). :)

Maskiner och romantik

Eftersom min make har blivit besatt av gitarrstärkare och jämför priser och märken och skriver i olika forum om dessa ting, så har jag också skaffat mig något att obsessa över: symaskiner. Jag har en symaskin som jag köpte 2002, en Pfaff 1020, och den har bara det simplaste sakerna, men den har funkat bra för de saker som jag behövt den för (gardiner, medeltida kläder, en enstaka kjol), men det vore trevligt att ha en lite mer avancerad maskin. Och speciellt nu när maken bara tittar på stärkare så måste ju jag också ha något att dregla över. ;P

Och idag har jag fått veta att alla flickor drömmer om att få gifta sig med en prins. Slötittade på The Bachelor Rome och där fick jag minsann höra denna dagens sanning. Hmm, jag är nog rätt oromantisk för jag har nog aldrig drömt om att gifta mig med en prins. Kanske när jag var riktigt liten så klädde jag ut mig till prinsessa och fantiserade om prinsgiftermål, men inte när jag blev äldre. Rockstjärnor och skådisar ja, men prinsar nej. Och jag har inte heller obsessat (dagens ord! ;)) över mitt bröllop såsom det påstås att alla flickor gör. "Den viktigaste dagen i en flickas liv!" Jag blir chockad över hur vissa kan lägga så otroligt mycket pengar bara på en dag. "Vi struntar i att vi skulle kunna köpa hus för alla dessa pengar för jag vill ha klänningen för 200,000 och ringen för 500,000 och blommorna för 1,000,000..." och så vidare. Mitt och makens bröllop kostade inte mycket, men vi fick en väldigt fin dag ändå. Men kanske är det så att varken han eller jag är särskilt romantiska av oss. Men vi säger "Jag älskar dig" till varandra varje dag, och det kan väl ses som romantiskt, eller?