Iiik! En sax!

Min kära make är helt fast i ett dataspel (eller säger man datorspel?) som heter Supaplex. Han spelade det spelet när han var liten och visst är det charmigt med dessa gamla spel! En röd boll (ska det vara ett litet virus kanske?) som käkar infotroner och blir jagad av läskiga saxar. Själv spelade jag ett liknande spel när jag var liten som hette Boulder Dash. Spelet ägdes av Kauko (make till en av mina mostrar - finns det ett särskilt uttryck för det släktskapet?) och därför spelade jag det inte så jätteofta (de bodde i Södertälje och vi bodde då i Partille), men varje gång han och moster Lissu kom på besök så hade han med sig sin Commodore 64 (ah, nostalgi!) och jag spelade så mycket det bara gick (vilket inte alltid var så mycket eftersom pappsen och Kauko också ville spela). I det här spelet, precis som i Supaplex, så fanns det saxar som jagade en, och jag blev alltid så stressad när det fanns sådana på banan. Det var nästan för läskigt att spela då. Och jag är fortfarande för skraj för att spela vissa spel eller delar av spel där det finns läskiga varelser. Som exempel kan jag nämna headcrabsen i Half Life 1 och 2, de där som hoppar upp på en och äter ens hjärna. Gah! Eller som i Jedi Knight (eller om det nu var Jedi Academy?) där det på en bana fanns en mörk underjordisk tunnel som man ska gå i och helt plötsligt hör man kripeti-kripeti-krip, och så kommer det en massa små spindel-krabb-liknande varelser som biter en i benet och armen, och jag klarade inte av att spela den biten av banan, så Johannes fick göra det istället. Japp, fast jag är vuxen så kan jag fortfarande bli hur skraj som helst för dataspelsvarelser och rygga tillbaka och släppa alla tangenter och kontroller och låta den stackars hjälten dö, bara för att jag är en liten fegis.

Jag har länge varit sugen på att spela något kul dataspel, så häromdagen tipsade Sebastian (här skulle jag kunna länka till hans blogg, men den har han inte uppdaterat på hundra år, så det känns onödigt ;P) mig om Fable - The Lost Chapters, ett äventyrsspel med lite RPG-inslag. Så nu har jag då börjat spela detta spel och hade nog suttit med det dagarna i ända om jag inte hade haft en liten skrutt som kräver uppmärksamhet. Igår försökte jag spela samtidigt som Elliot lekte på golvet, men det var störtomöjligt då han försöker klättra upp på allt och han förstår ju inte heller att om man faller så slår man sig och det gör ont. Får försöka mig på att spela under hans långa lur idag.

Jo, jag har ju lätt för att bli spelberoende.