Sover nästan hela natten!

Ja, det är sant! Nu är vi inne på kurens så kallade uppföljningsvecka efter de fyra första nätterna. Redan tredje natten sov vår lille skrutt hela natten (klart han vaknade några gånger under natten, men han klarade av att somna helt på egen hand; han är så duktig!)! Igår natt vaknade han bara en gång vid midnatt, men somnade sedan om efter att vi ramsat. Och vi har alltså fått chansen att få sova en hel natt i sträck! Maken min sover som en stock, men jag vaknar vid de vanliga tiderna: 23, 01, 04. Det är intressant hur de tiderna sitter kvar, men snart kanske även jag kan sova nio timmar i sträck (som är det ultimata för mig för att jag ska fungera fint under dagen).

Hmm... så idag ska vi till BVC för att Elliot ska få sin andra spruta. Jag bävar en smula inför det. Förra gången skrek han jättemycket när han fick sprutan och det tog ett tag att lugna honom, och den här gången ska jag gå dit själv, utan maken som stöd. Och sen är det också det att under den här kuren bör man egentligen inte bege sig ut på såna här äventyr, utan den ena dagen ska vara den andre lik så mycket som möjligt, och att det finns risk att läkarundersökningen kommer att strula till det lite. Men det handlar ju om attityd; om jag är lugn och agerar som att allt som händer är självklart och precis som det ska vara, så ska Elliot också acceptera det hela. Men som sagt så är jag nervös... men jag hoppas att jag kan få fram attityden som krävs.

Om ungefär en halvtimme ska jag iväg. Ladda ladda ladda!